Lansering från Bugey: 

Yves Duport - Caveau Quinard - Caveau Bugiste

 

Distrikt: Bugey

_______

 

NY LANSERING 3-16 AUGUSTI 2020

​

VINDISTRIKTET BUGEY
 
Bugey ligger i departementet Ain, halvvägs mellan Genève och Lyon, med ca 60 km fågelavstånd i varje riktning. Ur en vingeografisk synpunkt, ligger man mellan Jura i nordväst och Savoie i öst, och inte speciellt långt från den nordliga delen av Rhônedalen (i sydväst).
 
Bugey är tämligen okänt beroende på sin begränsade produktion: ca 500 ha odlas idag, fördelade på ca 80 producenter, vilket kan jämföras mot Savoie:s ca 2200 ha och drygt 500 producenter. Det finns en tendens att klumpa ihop Bugey med Savoie, då mycket förenar dem (druvsorter, klimat mm), men de har skilda appellationer och identiteter. Franska vinmyndigheter betraktar dem definitivt som skilda distrikt. Gränsen mellan Bugey och Savoie går längs floden Rhône. På Bugey-sidan har vi Jurabergens sydligaste del, på Savoie-sidan ligger Alperna. Rhône vänder uppåt och skapar en halvcirkel runt Bugeys södra hälft, och därmed en naturlig gräns mot Savoie i öst, men även mot Isère i väst.
 
Det bergiga landskapet i Bugey är naturskönt och relativt glesbebyggt. Man åker längs slingriga vägar i pastorala marker och skogar. Uppfödning av kor är ett viktigt inslag, mjölken här används för att producera Comté och andra ostar. Vinodlingen är utspridd, med ganska stora avstånd mellan olika delar. Man har indelat distriktet i 3 distinkta geografiska zoner: Cerdon i norr, Montagnieu i väst, och trakterna runt Belley i sydöst. I närheten av Belley ligger Manicle, som räknas som den mest exklusiva terroiren i Bugey. Från den nordligaste änden till den sydligaste är avståndet hela 80 km. Totalt finns vinodling i 68 kommuner. Generellt sker odlingen på 200-500 meters höjd, på platåer eller nedre delarna av bergssluttningar. Terroirerna är heterogena, som en följd av det geologiska "kaos" som uppstått vid bildningen av bergskedjorna och istiden. Bland terroirtyperna finns bl a: kalk-lera med kalkstensvittring från klippor; istidsmorän med lera-grus; molass med lera-kisel, mm. Klimatet är subalpint med maritima influenser, varma somrar och friska nätter; man har ofta syd- eller sydöstexponering med många soltimmar, men också hög nederbörd (ca 1100 mm per år). Klimatmässigt kan man betrakta Bugey som ett "nordligt" vindistrikt, och inte konstigt är det vita viner och mousserande viner som utgör den större delen av produktionen. Flera producenter berättar att de upplever en viss uppvärmning på senare år, man får lite större fruktmognad, med välbalanserad (ej för vass) friskhet. Detta upplever man snarare som en fördel.

​

Bugey intogs i det franska AOC-systemet så sent som 2009. Då avskaffades den tidigare beteckningen VDQS ("Vin de Qualité Supérieure") som man hade haft sedan 1958. Detta var ett viktigt erkännande av kvaliteten, som vinproducenterna i Bugey hade kämpat för i flera decennier. Genom AOC-regelverket upphöjs dessutom flera terroirer till "Cru"-status: Cerdon, Montagnieu och Manicle. Dessa viner har alltså fått en egen geografisk benämning, som får skrivas direkt efter "Bugey" på etiketten. Cru-statusen baserar sig inte endast på geografin (tydligt avgränsade terroirer och kommuner), utan avser även särskilda vintyper, druvsorter mm.
 
Då Bugey är relativt okänt - och lyser helt med sin frånvaro i Sverige - kan det vara värt att ge en summarisk överblick av appellationssystemet. Även i Frankrike är Bugey inte speciellt känt; större delen av produktionen säljs och konsumeras lokalt. Storstaden Lyon, genom sin geografiska närhet, är välförsedd med vinerna och utgör en mycket viktig kundkrets.
 
På grundvinån har vi alltså AOC Bugey, som kan vara vita, röda, rosé- eller mousserande viner:
  
-Bugey Blanc (vit Bugey) skall göras på minst 70% Chardonnay. Tillåtna bidruvor är bl a Molette, Jacquère, Aligoté, m fl. Många Bugey Blanc görs dock på 100% Chardonnay, och då skrivs Chardonnay på etiketten. Chardonnay har högt anseende Bugey, och är den mest planterade gröna druvan.
 
 -Bugey Rouge (röd Bugey) kan göras på Gamay, Pinot Noir eller Mondeuse, alltid som varietalvin (1 druva), med druvsorten skriven på etiketten, t ex "Bugey Mondeuse". Mondeuse som är den mest lokala druvan (men inte den mest planterade), brukar också vara det mörkaste och kraftigaste röda vinet. En hel del Pinot Noirer är mycket intressanta.
 
-Bugey Brut: görs enligt Méthode Traditionnelle (Champagnemetoden), är i torr stil och måste enligt reglerna lagras på sin jästfällning i minst 9 månader. Ambitiösa producenter lagrar dem dock gärna i 24-36 månader eller längre för att uppnå större komplexitet. Huvuddruvorna är Chardonnay, Molette och Jacquère, men sekundära druvsorter kan ingå. Molette framhävs ofta då det tillför mycket friskhet i vinerna.
 
Därtill finns den separata appellationen Roussette du Bugey, som görs på lokala druvan Altesse (även kallad Roussette). Det brukar vara ett fylligt och smakrikt vitt vin. 2 terroirer utmärker sig speciellt för sin Roussette, varför de fått en egen kommunal benämning: Roussette du Bugey Montagnieu och Roussette du Bugey Virieu-le-Grand. Dessa sistnämnda produceras i mycket små kvantiteter och kan betraktas som rariteter.
 
På "Cru"-nivån har vi följande appellationer:
 
-Bugey Cerdon: görs i Cerdon och angränsande kommuner i norra Bugey, och är ett halvtorrt mousserande rosévin gjort enligt Méthode Ancestrale (Demi-Sec) på druvorna Gamay och Poulsard, med mycket fruktig karaktär, låg alkoholhalt (ca 8%) och välbalanserad restsockerhalt. Cerdon står för ca hälften av hela vinproduktionen i Bugey. Jag har inte med någon Cerdon i denna lansering, men det kan bli aktuellt längre fram.

-Bugey Montagnieu. Produceras i Montagnieu och 2 grannkommuner, i västra Bugey. Avser främst mousserande vin enligt Méthode Traditionnelle, som måste lagras på sin jästfällning i minst 12 månader, och druvan Roussette ska vara en av huvuddruvorna. Ca 80% av vinet som produceras i Montagnieu är mousserande. Det finns även röd Montagnieu (på druvan Mondeuse), dock i mycket liten mängd.
 
-Bugey Manicle. Detta är en unik terroir i Bugey, belägen 12 km från staden Belley i sydöstra Bugey. Den totala odlingsarealen omfattar endast 8 ha fördelade på 3 producenter. Endast Chardonnay och Pinot Noir är tillåtna, för vitt respektive rött vin. Terroiren av kalk-lera, med betydande inslag av kalkstensvittring, ligger på kraftigt sluttande mark på 300-350 meters höjd, nedanför en massiv klippa av kalksten kallad "Roches du Manicle", 520 meter hög. Genom erosion har kalk från klippan vittrat och ansamlats på sluttningen. Den kraftiga lutningen omöjliggjör mekaniskt arbete, varför allt arbete sker manuellt. Klippan har förmågan att absorbera värme under dagen och släppa den på natten. Exponeringen är frontalt sydlig. Vinerna från Manicle räknas som de finaste i Bugey. Stilmässigt påminner de om finare Bourgogner. Den goda nyheten är: jag har med en Manicle i denna lansering!
 
Som synes är Bugey trots sin lilla odlingsareal ett mycket varierat vindistrikt. Det finns viner till i princip varje tillfälle eller maträtt. Värt att notera är att mousserande viner står för ca 60% av den totala produktionen.
 
Utöver vin, har Bugey och i vidare bemärkelse departementet Ain en spännande gastronomi. Den världsberömda Bressefågeln (Volaille de Bresse) föds upp i närheten av Bourg-en-Bresse i den nordvästra delen av Ain. Den lilla staden Nantua har gett namnet till Sauce Nantua som är en smörig kräftsås, den klassiska såsen som serveras till gäddqueneller. Området är naturligtvis också känt för sina ostar, inte minst Comté. Gastronomen Brillat-Savarin (1755-1826), känd för sin kokbok "Physiologie du Goût" var hemmahörande i staden Belley. Han sägs också ha odlat vin i Manicle. Osten Brillat-Savarin har blivit uppkallad efter gastronomen och dennes kärlek för ost, dock ligger ostens produktionsområde utanför Ain.


PRODUCENTERNA          
 
Jag har valt ut 3 producenter som alla erbjuder någonting unikt och speciellt:
 
Yves Duport i kommunen Groslée i sydvästra Bugey, odlar ca 12 ha enligt biodynamisk metod. Vinodlingarna ligger på sluttningar på Rhônes högra bank, där floden har vänt uppåt i nordlig riktning och gränsar mot länet Isère. Vingården har funnits i 4 generationer. Yves är en "intellektuell" vinmakare, med stort intresse för historia; samtalet med honom är mycket lärorikt. Övergången till ekologisk och biodynamisk odling skedde 2009. Yves förfogar över olika terroirer, bl a Cru-klassad mark i Montagnieu, ca 10 km norr om Groslée, där han bl a odlar den lokala druvan Roussette. Samtliga druvsorter är planterade på den bäst lämpade terroiren. Yves har även valt att skapa cuvéer från enskilda vingårdslägen (vinification parcellaire) för att framhäva terroiregenskaperna. Vinifieringen sker till 100% med naturlig jäst från druvan. Man håller nere tillsatsen av sulfiter och minimerar ingreppen. Helt nyligen investerade Yves i ett splitternytt vineri. Vinstilen är ren, elegant och mineraldriven och jag blev synnerligen imponerad av de vita vinerna (Chardonnay och Roussette) och de mousserande.

​

Caveau Quinard i kommunen Massignieu-de-Rives, ligger i den sydöstra änden av Bugey, ca 8 km öster om Belley. Här möter vi återigen floden Rhône, fast den här rinner i sydlig riktning och gränsar mot Savoie. Caveau Quinard är urtypen för ett familjeföretag: vingården drivs sedan 2007 av bröderna Julien och Sébastien Quinard, men pappan Maurice är fortfarande involverad i arbetet på olika sätt. Man har funnits i 4 generationer och odlar idag ca 14 ha, koncentrerade i kommunen Massignieu. Man övergick till ekologisk vinodling 2008. Vinifieringen sker till 100% genom naturlig jäsning. Man premierar lagring på cementtankar, medan fatanvändningen är ytterst sparsam eller utesluten. Även här en mycket elegant vinstil, där de vita och de mousserande vinerna verkligen stack ut.

​

Caveau Bugiste i kommunen Vongnes (nära Belley) är en av de största producenterna i Bugey, med ca 45 ha vinodling. Vingården grundades som en sammanslagning av 6 producenter 1967. En av dem var Jean Chaudet, som fortfarande är aktiv idag, fast han är pensionerad. Vingården drivs nu helt och hållet av familjen Chaudet, som ett familjeföretag. Man har en certifiering enligt HVE (Haute Valeur Environnementale), vilket garanterar en minimering av kemikalier. Caveau Bugiste har det bredaste sortimentet av alla producenter i Bugey, och man har ett mycket högt anseende lokalt. Man är av de 3 producenterna med odlingar på Cru Manicle, den finaste terroiren i Bugey, där man odlar den största andelen motvarande ca 60% av Cru:en. Manicle är husets stolthet, men hela sortimentet håller hög kvalitet. Vinstilen är generellt ganska kraftfull. Man sysslar inte med export överhuvud taget, utan koncentrerar sig på

lokal försäljning. Drygt hälften av försäljningen sker direkt på gården till privatpersoner. De flesta bra restaurangerna i Bugey, inklusive stjärnkrogar, har viner från Caveau Bugiste.

 

VINERNA

Terroirviner lanserar 6 viner från Bugey:
 
Caveau Quinard Bugey Brut Méthode Traditionnelle 2016 (Torrt vitt mousserande vin, ekologiskt). Denna Bugey Brut från Caveau Quinard, lagrad på sin jästfällning på flaska i 36 månader, är en av höjdpunkterna bland de mousserande viner jag provade under min resa i Bugey. Vinet görs på druvorna Chardonnay, Molette och Jacquère, odlade på en terroir av sandstensmorän i Massignieu-de-Rives. Dosagen är endast 1 gr/l, vilket ger en knastertorr stil, som dock inte upplevs tuff eller häftig på minsta sätt utan väl avrundad tack vare den långa lagringen. Trots mina tappra försök att få veta den exakta druvsammansättningen i procent, ville inte familjen Quinard avslöja den i detalj, men gav ledtråden att druvan Molette var en viktig komponent. Kanske vill man inte att någon ska kopiera "receptet". Enligt regelboken är de 3 nämnda druvorna s k huvuddruvor och kan blandas i valfria proportioner för att producera en Bugey Brut. Det får alltså förbli en hemlighet hur mycket av varje druva som användes, gissningar är dock tillåtna… Caveau Quinard ombesörjer hela framställningen av sin Bugey Brut, utan inblandning av externa aktörer. Vinet är i en elegant, klunkbar stil, bubblorna är livliga och väldefinierade; citron, röda äpplen och en touch mirabell harmonierar med brioche, lätt mentol och kalkstensmineralitet. Den torra stilen gör vinet trevligt både på egen hand och till en bit mat. En klassisk svensk räkmacka med ägg, majonnäs och dill, är en perfekt match. Vinet belönades med 2 stjärnor i Guide Hachette 2020. Vinet närmar sig slutförsäljning på vingården, lagret håller i max en månad till, enligt Sébastien Quinard. Så vi kom i tid.

​

Yves Duport Bugey Blanc Chardonnay "Les Côtes" 2018 (Torrt vitt vin, biodynamiskt). Denna Chardonnay odlas i kommunen Groslée, bara några hundra meter från Yves Duports vineri. Läget "Les Côtes" har sydöstlig exponering och en terroir av istidsmorän med struktur av lera-kisel, en terroirtyp som lämpar sig utomordenligt väl för Chardonnay. Vinifieringen sker naturligt utan tillsatt jäst, och vinet lagras på sin fina jästfällning fram till buteljeringen som sker i mars. Vid första sniffen upplevs en tydlig, krutig flintmineralitet; med lite glassnurr vankas det härliga toner av vit persika, citrus och en lätt nötig färskmandelton. Vinet är tämligen easy going, med en superklunkbar, rund munkänsla som både kan härledas till årgången (2018), och till den naturliga vinifieringsstilen. Ett mycket bra allroundvin, att njuta som aperitif, till eleganta rätter av fisk och skaldjur, Chèvre, eller en raclette. Kan lagras i 3-4 år.

Caveau Quinard Bugey Blanc Chardonnay "Coteaux de Son Nant" 2019 (Torrt vitt vin, ekologiskt). På det enskilda läget "Coteaux de son Nant" i kommunen Massignieu-de-Rives, odlar Caveau Quinard sitt toppvin på 100% Chardonnay (det finns även en bascuvée). Sluttningen är en gammal glaciär med terroir av sandstensmorän; exponeringen är östlig med vy mot Rhône, och Savoie på andra sidan. Här har vi en Chardonnay i världsklass; ännu primärfruktig och något knuten, men med en koncentration och en mineralitet som för tankarna till viner av bästa Bourgognesnitt. Vinet lagrades på sin jästfällning på cementtank och är helt ofatat i årgång 2019 – i vissa årgångar (t ex 2018) används ekfat. Härliga smörtoner och kritmineralitet, även en gnutta vanilj, adderar djup och förhöjer den rena och friska ungdomliga buketten av tangeriner och röda äpplen. Vinstilen är här lite stramare och strukturerad och kommer att kräva något års lagring för att komma till sin rätt. Drick 2021 – 2024 till rökt eller gravad lax, rödingfilé, forell med vitvinssås, Chèvre, Comté, m fl. Ett otroligt fynd från min resa i Bugey!

Caveau Bugiste Bugey Manicle Blanc "Cuvée des Eboulis" 2018 (Torrt vitt vin). I kommunen Cheignieu-la-Balme, ca 13 km väster om Vongnes, ligger Manicle som klassas som det mest exklusiva vingårdsläget i Bugey. Cru-statusen är formellt erkänd sedan 2009, men denna terroirs unika kvalitéer har varit kända åtminstone sedan franska revolutionen. Man kan notera en tydlig påverkan från Bourgogne, då endast Chardonnay och Pinot Noir är tillåtna här, och stilen är uppenbart Bourgogneinspirerad. Den kraftigt lutande terroiren av kalk-lera ligger rakt under en massiv klippa med kalkvittring. Det frontala sydläget garanterar en exceptionell solighet, medan klippan även lagrar solvärme på dagen och släpper den på natten. Alla förutsättningar finns här för att skapa stora viner. Endast 3 producenter odlar vin på Cru Manicle, varav Caveau Bugiste är den största. Denna Manicle Blanc 2018 vinifierades naturligt på ekfat (med druvans naturliga jäst till 100%), och lagrades sedan på samma fat i 6 månader med ouillage 1 gång per vecka och bâtonnage var 3:e vecka. Man använder 1-, 2- och 3-åriga fat vilket ger en balanserad fatkaraktär, som bärs upp väl av fruktkoncentrationen. Efter korkdragning är det fattoner av vanilj och mint och rostade nötter som sätter färgen. Sakta växer frukten in i buketten: rostad ananas, solmogna klementiner, med en lång kalkstensmineralitet som följer i dess spår. I munnen har vi en krämig textur och stor fruktmognad med nyanser av saftiga päron, och en angenäm mintighet på avslutet. Detta är ett bastant höstvin som man gärna matchar till rätter med svamp och gräddsås: kycklingfilé eller fläskfilé med kantarell- eller murkelgräddsås, en krämig svamprisotto med parmesan… Passar även till gäddqueneller med Sauce Nantua, smakrika fiskrätter, ostar (Comté) mm. Kan lagras i 5-7 år. Förväntad topp från 2021.

Yves Duport Altesse de Montagnieu "En Chinvre" 2018 (Torrt vitt vin, biodynamiskt). Druvan Altesse hör till de lokala druvorna i Bugey (lokalt kallad Roussette), varav de finaste exemplen kommer från de branta markerna runt Montagnieu. Yves Duport odlar sin Roussette på vingårdsläget "En Chinvre" med inslag av vit lera och utspridda ammoniter. Druvorna skördas sent, när de närmar sig övermognad och skalen har en lätt orange färg. Resultatet blir ett fylligt, kraftfull vin med lite högre alkoholhalt (för årgång 2018: 13,5%). Denna 2018 har en suverän pondus, med koncentrerad frukt och en fantastisk friskhet. Bland intrycken av vita och gula frukter, mogna äpplen, kvittenfrukt och citrusskal, dyker det upp nyanser av honung, nötter och bergamott. Genomgående lyser en mineralitet av krossad sten igenom buketten. Den stora runda kroppen och den härliga fruktsyran gör vinet ypperligt att servera till en mäktig maträtt. Prova till gäddqueneller med Sauce Nantua, stekt abborre med bacon och parmesancrème, rätter av kalv eller fläsk, raclette och ostar (Comté, Gruyère, Reblochon, m fl). Mycket gott nu, kan lagras i 4-5 år.

Caveau Bugiste Machuraz Rouge Bugey Mondeuse 2018 (Rött vin). Vi avslutar med ännu ett unikt vin från Caveau Bugiste. Vingårdsläget Clos de Machuraz ligger i direkt anslutning till Château de Machuraz med anor från 1500-talet i kommunen Vieu, ca 12 km norr om Vongnes. Det är ett avlångt läge om endast 1,5 ha, med sydexponering och terroir av kalkstensvittring, som Caveau Bugiste odlar som monopol. Man producerar en Machuraz Blanc på druvan Roussette, och en Machuraz Rouge på Mondeuse. Dessa 2 viner klassas som premium på vingården, vid sidan av Cru Manicle. Denna Machuraz Rouge 2018 är ett synnerligen fint exempel på druvan Mondeuse, som kan föra tankarna både till Pinot Noir och till Syrah. Här finns en exceptionellt ren bärighet, förenad med massor av mörk kryddighet. Man genomför en grön skörd under sommaren och håller på så vis nere skördeuttaget. Skörden är 100% manuell. Klasarna avstjälkas till 100% och jäsningen pågår i 2 veckor med remontage 2 gånger per dag. Vinet uppfostras sedan på ekfat i 12 månader. Doften är förtjusande vacker, med mycket pregnant bärighet av krossade blåbär, vildhallon och svarta vinbär; det är lekfullt och intensivt på samma gång. Paletten kompletteras av kryddiga toner av lakrits och pepparkorn; jag anar toner av plommon, läder, tobak och humus ju längre vinet luftas i glaset, men det är alltid bärigheten som har överhanden. I munnen har vi en friskhet parad med finkorniga tanniner som ger utmärkt grepp, och en angenäm känsla av kärva körsbärskärnor som är ett ganska typisk för Mondeuse. Alkoholhalten stannar på måttliga 12%, fast man hade trott mer. Detta oerhört klunkbara, matvänliga vin parar man gärna till viltterrin, grillad Chorizo eller andra kryddiga korvar, ankbröst, grytor, Bœuf Bourguignon, lammkotletter mm. Med lite ålder gärna rätter med inslag av tryffel. Drick nu – 2026 eller längre. Serveras något svalt vid ca 16°C, karaffering behövs inte. En av höjdpunkterna i lanseringen.