• Facebook Clean
  • Twitter Clean

Välkommen till Alsace

Nedan finner du en snabbguide med information om Alsace och Alsaceviner. Besök gärna fler källor om du vill fördjupa dig!

Geografi och terroir

 

Vin har odlats i Alsace sedan romartiden. Att romarna började odla vin i just denna region är ingen slump: Alsace har ett torrt, soligt klimat, och en helt unik och varierad terroir genom sitt läge på den östra flanken av Vosges-massivet. Alsace vingårdar sträcker sig längs en 100 km lång remsa som startar i höjd med Mulhouse i söder och slutar i höjd med Strasbourg i norr, med några fristående vingårdar belägna längre norrut. Denna “remsa” är endast mellan 1,5-3 km bred. Vogeserna i väst stoppar det mesta av regnet, endast mindre mängder faller i Alsace. Bergen skyddar även mot västvindar, som når Alsace i form av torra, varma “foehn”. Dessa exceptionella förhållanden förklarar till stor del varför Alsace är ett av världens främsta vindistrikt.

 

I Alsace gör man en åtskillnad mellan “vin de plaine” och “vin de coteaux”, dvs mellan viner som odlas i slätter och de som odlas i sluttningar. De bästa vinerna kommer oftare från den andra kategorin, eftersom de oftare har mer mineraliska terroirer som kan ge druvan en ökad komplexitet.

 

Dalarna som sträcker sig längs Vogesernas östra flank är extremt varierade, eftersom de befinner mitt i en geologisk sprickzon. På olika höjder, som varierar mellan 170 m och 480 m, återfinns olika terroirkomponenter: kalk, granit, gneiss, lerskiffer, “grès” (silt), sandsten, mm. Det är en verklig mosaik. Inom en och samma vingård kan det finnas distinkta lägen med helt olika terroiregenskaper, vilket ger upphov till distinkta karaktärsdrag i vinerna.

 

Denna rikedom, och traditionerna som byggts upp genom tiderna är grunden för en vinkultur som är helt unik i sitt slag. Vingårdarna finns i ett stort antal byar med typisk gammal germansk arkitektur. Idag finns ca 4400 odlare för en total odlingsareal på ca 15.000 ha.

 

Alsaceviner är idag reglerade av det franska appellationssystemet (AOC). AOC Alsace (appellation d’origine contrôlée) introducerades 1962, följd av Alsace Grand Cru 1975, och Crémant d’Alsace 1976. Samtliga dessa appellationer har tydliga regler för hur vinet ska framställas, med vilka druvsorter, osv.

 

Grand Cru-lägen är lägen som befinner sig inom mycket väl avgränsade platser. De har även strikta regler för hur vin ska produceras, med vilka druvsorter, skördeuttag (osv) för att kunna kalla sig Grand Cru. Flera producenter kan odla vin inom en och samma Grand Cru. Grand Cru-lägen är oftast belägna på sluttningar med bra solexponering och extra bra förutsättningar för att producera vin av hög kvalitet. Detta betyder dock inte att andra marker är mindre intressanta. Det sprudlar av kvalitativa marker i Alsace som inte ingår i Grand Cru-klassificeringen men som t ex kan åberopa en speciell terroir genom s k “Lieu-Dit” (“namngiven plats”), som skrivs på flaskans etikett. Vinmakare kan också ibland åberopa kommunen som druvorna kommer ifrån för att specificera vinets ursprung. Mycket bra vin görs även utan att åberopa någon speciell terroir.

 

Alsace skiljer sig från andra franska vindistrikt genom att druvsorten anges på etiketten (utom vid blandningar). Bland druvsorterna anses Riesling, Gewurztraminer, Pinot Gris och Muscat vara de ädlaste, medan t.ex. Sylvaner och Pinot Blanc anses mer simpla.

 

Mitt tips är att man ska upptäcka Alsace utan fördomar, eftersom klassificeringssystemet kan vara en ganska rigid och officiell hierarki som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det finns lägen som inte är Grand Cru men som håller exceptionell kvalitet, och det finns viner gjorda på Pinot Blanc eller Sylvaner som även de kan vara exceptionella. Till sist: bra viner görs av bra producenter. Det kanske viktigaste att titta på är producenten, och hur denne sköter sina vinrankor, selekterar, vinifierar, osv, snarare än att stirra sig blind på generella klassificeringar.

Vinifiering

 

Vinifiering i Alsace är normalt “traditionell” men utvecklas alltmer mot nya trender. Vinifieringen startar direkt efter skörden: ju färskare druvorna är, desto bättre. Druvorna pressas, därefter startar jäsningen, normalt vid 18° C eller 20° C under 4-5 veckor. Bättre producenter låter vinerna genomgå élevage sur lie, dvs låter vinerna ligga med sin jästfällning i upp till 12 månader (ibland upp till 18 månader), vilket ger lite rundare, "fetare" viner med mer komplexitet. Lagring görs på ståltankar eller på ekfat. Varje producent har sina knep. Den nya trenden är att vinifiera med naturliga jäster och att begränsa användningen av sulfiter.

Vad kännetecknar de olika druvorna?

 

Nedan följer några allmänna, typiska smakbeskrivningar:

 

Riesling: Elegant, ofta med inslag av citron, grapefrukt, mineral och blommighet. Anses som en av världens bästa vita druvsorter, känd för sin lagringsförmåga tack vare sin bastanta fruktsyra. Riesling i basklass klarar 6-7 år i en bra källare, Riesling i högre klass 10-15 år eller längre. Riesling kan utveckla toner av honung och petroleum med längre lagring. Riesling är den mest gastronomiska av Alsace druvsorter och är oslagbart till fiskrätter.

 

Muscat: Mycket karaktäristiska aromer av färskplockad frukt, druvighet och blommighet. Dricks ofta som aperitifvin eller till rätter av sparris.

 

Pinot Blanc: Elegant, rund med måttlig fruktsyra, är oftast fruktig och kryddig med inslag av citrus och vita frukter. Kan i bättre viner även uppvisa rökighet och mineral. Ett bra allroundvin med brett användningsområde: till fisk, korv, pajer, ostar, mm. Enligt mig en underskattad druvsort som förtjänar mer intresse!

 

Sylvaner: ger torra, lätta, fräscha viner med elegant frukt, blommighet samt inslag av färska örter. De flesta Sylvaner är perfekta bordsviner, men när de kommer från bättre terroirer kan de uppvisa mer tydlig fruktmognad och mineralitet. Skall i regel drickas unga inom 3 år.

 

Chasselas: har blivit ovanlig i Alsace idag, endast 100 ha återstår. Blandas ofta in i blandningar som Edelzwicker men kan buteljeras som en egen druva. Chasselas är torrt, friskt, fruktigt med inslag av vita blommor. Mycket drickvänligt, kan avnjutas på egen hand eller till skaldjur. 

 

Pinot Gris (tidigare kallad Tokay Pinot Gris): elegant, ofta rökig, kryddig i doften. Smaken brukar vara rik och fyllig, med inslag av gula frukter, snårskog och bivax. Varierande grader av restsötma är vanligt men många Pinot Gris är också helt torra. Torr Pinot Gris är fantastiskt till bräserade rätter av vitt kött eller ostbricka, halvtorr Pinot Gris är en klassiker till foie gras.

 

Gewurztraminer: en mer kraftfullt aromatisk druva med mycket karaktäristisk blommighet, ofta med inslag av exotiska frukter och litchi. Har ofta (men inte alltid) en ganska betydande restsötma. Bättre exempel kan ha mycket lång lagrinspotential (10-15 år eller längre). Dricks ofta som aperitif, samt har bra parningsförmåga till asiatisk mat.

 

Pinot Noir: den enda druvan som får användas i Alsace för framställning av rött vin eller rosévin. Rött Alsacevin brukar vara ganska ljust i färgen och lätt i kroppen. Men alltfler producenter gör idag Pinot Noir med mörkare färg och fylligare kropp, där lagring på ekfat ofta är mycket lämpligt och tillför vinerna ytterligare struktur. Alsace Pinot Noir brukar uppvisa körsbär, björnbär och en karaktäristisk kryddighet. Ännu en druva som förtjänar mer intresse i Alsace!

Översikt över vindistriktet Alsace 
Terroirviner, vin på nätet direkt från Colmar

En panoramabild över vingårdarna runt Ammerschwihr, 10 km från Colmar. Till vänster syns Grand Cru Kaefferkopf, som fick sin Grand Cru-status så sent som 2006. Grand Cru-systemet är ett officiellt erkännande av en terroirs kvalitet. Endast selekterade, väl avgränsade lägen får använda benämningen Grand Cru. På Kaefferkopf innebär detta en viss fragmentering, de Grand Cru-klassificerade lägena utgör inte en sammanhängande enhet.

Olika grader av restsötma

 

Frågan om restsötman i Alsaceviner är ett ämne som skapar debatter bland vinälskare. Restsötman kan vara resultatet av övermogna druvor (raisins surmûris), vilket är ett kvalitetstecken; men det anklagas ibland för att vara ett sätt för vinmakaren att maskera ett mindre lyckat vin. Vissa viner, i synnerhet Gewurztraminer och Pinot Gris, brukar ofta ha en viss restsötma som balanseras väl av vinets fruktsyra. Restsötma som är välbalanserad kan vara mycket angenäm. Det är naturligtvis en smakfråga om man föredrar mer eller mindre restsötma. Restsötma är ibland knappt märkbart och ger endast vinet en fylligare munkänsla. Restsötma har ett mycket intressant användningsområde: parning av Alsaceviner med asiatisk eller asiatiskinspirerad mat. Men till europeisk matlagning är det oftast torra Alsaviner som passar bäst.

 

Terroirviners inriktning är i första hand på torra Alsaceviner. Några enstaka viner med liten, välbalanserad restsötma (som beror på mogna druvor av hög kvalitet och från äldre vinrankor) finns också i sortimentet.

 

I Alsace görs också regelrätta söta viner, Vendanges Tardives (“sen skörd”), där man låter druvorna hänga och uttorkas vilket leder till en mycket större sockerkoncentration. Dessa viner används som dessertviner.

Vilka maträtter passar till Alsaceviner?

 

Kommer snart!

Terroirviner, vin på nätet direkt från Colmar

Alsace Gewurztraminer. En aromatisk druva med mycket säregna egenskaper.

Terroirviner, vin på nätet direkt från Colmar

Floden Lauch i Colmar, i kvarteret "La Petite Venise"

Colmar med omnejd

 

Colmar ligger i mitten av Alsace, mitt bland vingårdarna i den norra delen av Haut-Rhin. Colmar är en fantastisk stad, eller en stor by på 65.000 invånare. Gammal, välbevarad, autentisk, traditionell. Den lockar många turister från alla världens hörn men behåller envist sin charm. Turismen är av den mer kulturella sorten. Colmar ger en glimt tillbaka av det “gamla Frankrike”, om man vet vad det betyder kan man få en nostalgikick. Utbudet av restauranger i Colmar är fenomenalt, och restaurangerna är mycket välbesökta. Utöver de klassiska Alsacespecialiteterna som Choucroute, Flammenkueche, Roesti, Baeckeoffe, m fl, har Colmar även restauranger med bistrotmenyer, restauranger med Michelinstjärnor, och mycket annat spännande. Colmar sjuder av liv på kvällarna. Efter kl. 18 brukar folk samlas för aperitif. Därefter fylls restaurangerna.

 

Terroirviner arbetar med vingårdar som befinner i byar runt Colmar längs “la route des vins”. Närheten till vingårdarna är en central del av verksamheten. 

Handla vin på nätet direkt från Colmar. Blanda lådor fritt.

© 2014-2019 Terroirviner. Tous droits réservés.

Du ska ha fyllt 20 år för att besöka denna sida. För mycket alkohol är farligt för hälsan. Drick måttligt.

L'abus d'alcool est dangereux pour la santé. Consommez avec modération.

Denna webbplats använder cookies för bästa användbarhet. Genom ditt besök godkänner du detta.