Domaine de Troizelle

​

Distrikt: Juliénas, Moulin-à-Vent, Saint-Amour, Beaujolais-Villages

_______

 

NY LANSERING 14-25 AUGUSTI 2017

 

Min jakt efter nya terroirer fortsätter och jag gör nu en anhalt i Beaujolais och Domaine de Troizelle i Jullié. Ganska exakt halvvägs mellan Colmar och Avignon, där jag har vandrat och "plöjt" som mest... Känns rätt!

Beaujolais har orättvist blivit associerat med blaskiga och sötsliskiga viner med arom av skumbanan och hallonbåtar. Det som åsyftas är delvis Beaujolais Nouveau av sämre sort, delvis billiga massproducerade viner utan själ, som naturligtvis ger en helt vilseledande bild av vad denna antika vinregion faktiskt kan leverera.

Bra bas-Beaujolais finns naturligtvis - i denna lansering ska du dessutom få upptäcka en hissnande bra sådan. De är vad fransmännen kallar "vins de copains" ("kompisviner"), dvs ungdomliga, fruktiga viner med lätt struktur som är de bästa tänkbara vinerna till charkuterier, och som definitivt inte saknar en "själ". Men det finns också viner i en högre klass: i hjärtat av distriktet finns 10 appellationer som klassas som "Cru du Beaujolais", bl a Juliénas och Moulin-à-Vent. Dessa är fullfjädrade, kryddiga och mustiga viner som stillmässigt ligger nära Bourgogner från Côte d'Or, fast med egen typicitet kopplad till en unik terroir med granitkomponent. Till röda viner används den burgundiska druvan Gamay, som är genetiskt besläktad med Pinot Noir och får sitt allra bästa uttryck i Beaujolais, långt bättre än vad som görs på annat håll. Officiellt anses Beaujolais vara en del av Bourgogne. Extra spännande är att Cru du Beaujolais är extremt passande till både fransk och svensk gastronomi.

I den norraste delen, mitt i appellationsområdet Juliénas (1 på kartan), ligger byn Jullié, där Domaine de Troizelle har sin vingård. Jean-François Perraud driver idag gården med hjälp av sonen Célestin, 22. Jean-François är formellt "bossen" men den unge Célestin, som avslutat sin utbildning i vitikultur, är mycket driven och engagerad, vilket bådar gott för framtiden. Detta är en traditionell familjevingård, långt ifrån strålkastarljus och i princip helt okänd - även i Frankrike. I familjen har man odlat vin i 5 generationer; när Jean-François började sin karriär fanns dock väldigt lite mark att tillgå, föräldrarna kunde inte släppa något, varför han startade en egen separat vingård 1986. Först 2006 (20 år senare), kunde han ta över några plättar från föräldrarna (i appellationerna Beaujolais Villages och Moulin-à-Vent) i samband med deras pensionering. Under åren har Jean-François hyrt den större delen av sina odlingar genom métayage (arrende), men även förvärvat en del genom köp.

 

Idag omfattar arealen 11,5 ha, fördelad enligt följande:

Juliénas : 7,5 ha 
Moulin-à-vent : 1,8 ha (varav 1,2 ha förvärvades 2017)
Saint-Amour : 0,8 ha 
Beaujolais-Villages : 1,4 ha 

Vingårdens tyngdpunkt ligger alltså på Juliénas, en av de appellationer som ger de mest robusta vinerna i Beaujolais. Lite förenklat kan man dela upp Jean-François viner i 2 kategorier: Beaujolais-Villages och Saint-Amour är de lättare, mjuka och bäriga vinerna. Juliénas och Moulin-à-Vent är de kraftfullare, kryddiga vinerna. Det är väldigt fascinerande hur de olika cru:erna skiljer sig från varandra och har egen typicitet.

Juliénas odlingar koncentreras på den södra och sydvästra sidan av berget Bessay. Byn Juliénas ligger endast 2 km från Jullié. Namnet sägs härstamma från Julius Caesar, som ska ha slagit läger här med sina legioner. Vinodling ska ha startat ungefär vid samma tid (gallo-romersk tid) och sedan spridits till omgivande trakter, varför Juliénas anses vara vaggan för vinodlingen i Beaujolais. Terroiren består av tung lera ovanpå granit och alluvium, vilket ger upphov till stadiga viner med strama tanniner; den druvtypiska bärigheten blandas upp med kryddiga inslag såsom peppar och kanel, även mineral. Vinerna når vanligtvis sin topp vid ca 3-4 års ålder och kan lagras i 6-7. Tack vare den kryddiga framtoningen är dessa viner mycket intressanta att para till vilt och svamp (mer om detta längre ner). Jean-François gör 2 olika Juliénas: den ena på "yngre" Gamay-stockar (i snitt 30 år gamla), uppfostrad på ståltankar; den andra på äldre stockar (55-75 år gamla), uppfostrad på 2-5 år gamla ekfat.

 

Saint-Amour ligger bara 2,5 nordöst om Juliénas, men trots den geografiska närheten har vinerna här en helt annan stil. Det är en av de minsta Cru du Beaujolais till ytan. Jorden är lättare och består av granit och kiselhaltig lera samt inslag av skiffer. Stilen är len, fräsch, mycket fruktig men även blommig och mineralisk, med lite lättare tanninstruktur. Det är ett vin som man kan kalla "feminint", om man är bekväm med det uttrycket.

Moulin-à-Vent ligger ca 5 km söder om Juliénas. Appellationen är idag världsberömd och anses producera de allra bästa vinerna i Beaujolais tack vare en unik terroir av granit och mangan, på sluttningar mellan 250-400 m med perfekt sydöstlig exponering. Moulin-à-Vent är ingen by, namnet syftar på en gammal väderkvarn som ligger mitt i vingårdsfälten, idag klassad som historiskt monument enligt fransk lag. Vinerna i Moulin-à-Vent kombinerar kraft och elegans på ett sätt som påminner om riktigt bra Bourgogner; de är komplexa och mycket lagringsdugliga, krämiga i munnen, och utmärker sig genom en mycket finlemmad tanninkvalitet. Jean-François odlar idag 3 lägen i Moulin-à-Vent, det tredje (och största) läget förvärvade han så sent som 2017, så det ska bli intressant att följa hans Moulin-à-Vent i kommande årgångar. I denna lansering får du ta del av den exceptionellt goda årgången 2015 (läs mer längre ner)...

Jean-François odlar enligt hållbara principer (s.k. "viticulture raisonnée"), med regelbunden manuell och mekanisk plöjning av jorden. Skörden är 100% manuell. Till skillnad mot gängse metod i Beaujolais att vinifiera i hela klasar (utan avstjälkning) tillämpar Jean-François sedan några år en delvis avstjälkning (ca 20-30%), som i kombination med låga jäsningstemperaturer gynnar extraheringen av tanniner och därmed piffar upp strukturen i vinerna. Jean-François använder sig alltså inte av kolsyrejäsning (macération carbonique) som är den vanligaste vinifieringstekniken i Beaujolais, som per definition enbart kan göras i hela klasar. Han vinifierar istället enligt s.k. "vinification bourguignonne", dvs klassisk jäsning på ståltankar med regelbunden pigeage och délestage. Undantaget är Beaujolais-Villages, som vinifieras genom kolsyrejäsning, vilket passar just den typen av vin.

Den totala produktionen är knappt 15.000 buteljer per år (där det mest kvalitativa druvmaterialet ingår), medan resten säljs i bulk till negocianter. En så liten produktion förklarar varför Jean-François viner varken finns att hitta i franska butiker eller på exportmarknader. Till sist en liten anekdot för den som undrar var namnet "Troizelle" kommer ifrån: det är Jean-François egen uppfinning, en omskrivning av "trois l" (tre l), en bokstav som finns i namnen på hans 3 barn: Célestin, Laura och Amélie...

Terroirviner lanserar 5 viner av Domaine de Troizelle:

Beaujolais-Villages 2016 (Rött). Gudomlig! En av de bästa Beaujolais-Villages jag någonsing smakat. Attributet "superfruktig" räcker nog inte riktigt här, vi pratar mer om "hyper". En oslagbart renfruktig nos med en enorm dos mogna färskplockade skogsbär; en hel korg med blåbär, vildhallon och smultron, samt en ton som tydligt påminner om granatäpple. Doften är verkligen unik, fräschören är häpnadsväckande, med förnimmelsen att man faktiskt har plockat dessa bär i skogen samma morgon och tagit hem dem till stugan. I munnen är vinet lika generöst, med öppen struktur och fantastisk juicighet, frukten tränger in i gommen med samma kraft som i näsborrarna, det är lent, friskt, opretentiöst och direkt! Så drickvänligt att det inte finns några ord för det. Fransmännen talar om "gourmandviner" eller "kompisviner"; det är naturligtvis i detta register vi befinner oss. Och läs: här finns inte tillstymmelsen till en hallonbåt eller skumbanan. Bör drickas ungt, senast 2018 men gärna redan under 2017, för att kunna uppleva denna översvallande bärighet. Servera vid ca 12-13°C. Skär upp korven och njut! Ska du bjuda på en hemlagad Croque Monsieur eller chèvregratinerad toast? Tipset är: njut! Carpe Diem!

Saint-Amour 2016 (Rött). Fortfarande i en mjuk och bärig stil, men vi kliver ett stort steg upp i hierarkin och vi har här ett mer strukturerat vin, med djupare relief. Nosen charmar med sval bärighet, stegrande intensitet och lätt bläckig karaktär, blommiga undertoner och outtalad mineralitet på djupet. Den första nosen avger svarta vinbär och hallon i harmoni; i den andra nosen upplevs persika och aprikoser, mycket elegant i bakgrunden. Att uppleva gula frukter i ett rött vin är ovanligt, dock händer det i vissa viner i Beaujolais, en unik och spännande egenskap. I munnen är det lätt till medelfylligt med lena, finkorniga tanniner som faktiskt är lite stramare än de verkar; frukten är koncentrerad och fokuserad ända till avslut. Ett mycket kvalitativt vin som väl representerar sin terroir. Kanske aningen ungt (vänta ett halvår?), men ska drickas relativt ungt fram till sin 4-årsdag. Njut detta vin till en välfylld charktallrik, en äkta gårdskyckling (majsuppfödd på svensk gård), eller om du har möjlighet, en Bresse-kyckling. Servera vid ca 13-14°C. Tips: göm undan en flaska och ta fram på Alla Hjärtans Dag eller annan dag som du vill uppvakta din partner... ("Saint-Amour").

Juliénas 2014 (Rött). Nu kommer vi till vingårdens mer "maskulina", kraftfulla viner. Dessa mer matiga, fylliga viner kommer mycket väl till pass nu till svamp- och jaktsäsongen. Till vilt är det mycket viktigt att ha strukturerade, energiska, livliga viner med hög drickbarhet; tungrodda, bulkiga viner bör absolut undvikas. Vinet skall lyfta och följa viltköttet, inte tynga det. I detta avseende är Juliénas ett av de riktigt bra alternativen vid sidan av Bourgogne från Côte de Beaune. Denna Juliénas görs på 10-35 åriga stockar med en snittålder på 30 år; uppfostring sker till 100% på ståltankar. Med en färg som lutar åt granatröd berättar vinet att det kommit in i sin mognadsfas; doften skryter med en funkighet och kryddighet som tydligt avspeglar terroiren: läder, undervegetation, kanel och granitmineralitet. Mycket snabbt kommer en fors med saftiga vilda bär och översvämmar paletten, som när den väl drar sig tillbaka, lämnar ett ännu starkare intryck av kryddorna och mineralen. När allt blandar sig upplever man en intensiv kirsch-känsla. I munnen har vi ett stramt vin som hålls ihop av ännu något rustiska tanniner; luft tämjer dem endast måttligt. Vad blir det för mat, undrar man? Jo, gärna fjädervilt: duva, rapphöna eller fasan. Gärna franska bistroklassiker: Coq au Vin (det finns en lokal variant kallad "Coq au Vin au Juliénas"), ankbröst med grönpepparsås, steak tartare, Bavette med schalottenlök. Mycket uppskattat även till vitmögelostar (Camembert, Brie, Saint-Marcellin)... Vinet kan bedömas som moget och på sin topp nu; om man gillar mer kryddiga toner kan man naturligtvis lagra det i ett par år till. Servera vid ca 14°C. Vinet fick 1 stjärna i Guide Hachette 2016.

Juliénas "Fût de Chêne" 2014 (Rött). Görs på äldre Gamay-stockar (55-75 år gamla) och uppfostras på 2-5 åriga ekfat i 9 månader. Liknar föregående Juliénas, men alla intryck är förstärkta, som om man höjde volymen på samma melodi. Granatröd i färgen med en superfunkig doft med tydliga inslag av hästsadel, en exotisk kryddmix och intensiva kirschtoner. I munnen rejält stramt och fylligt. Detta är lanseringens kraftigaste vin, trots att det är årgång 2014, som generellt anses lite lättare än t ex 2015. Fatkaraktären finns inte här som ren utsmyckning, utan förhöjer vinets terroirkaraktär och stramar åt tanninerna, så att det blir ännu matigare. Efter att vinet varit öppet ett tag gör frukten ett storartat intåg. Servera vid ca 14-15°C till något smakrikt, t ex ugnstekt fläskkarré med fikon och kanel, kalvkotlett med murkelsås, och gärna till hårvilt: hjortstek med trattkantareller, älgfilé med kantarellsås eller enbärssky, med en krämig potatisgratäng som tillbehör. Även perfekt till kraftiga ostar som t ex Bleu d'Auvergne. På topp nu, kan lagras t o m 2021.

Moulin-à-Vent 2015 (Rött). Gårdens (och lanseringens!) toppvin, uppvisar en fantastisk koncentration och är samtidigt extremt elegant och fullt av subtiliteter. Skiljer sig tydligt från Juliénas genom den mer finlemmade strukturen; om man skulle jämföra vinerna som om de vore persiska mattor, har Moulin-à-Vent den största knuttätheten. Till vinet används 60- till 100-åriga Gamay-stockar. Uppfostringen sker på ståltankar i 12 månader. Den första nosen charmar med graciösa bär, men mörknar och djupnar fort; när frukten kommer tillbaka till ytan är det med en intensitet som känns gränslös och eterisk; blåbär och jordgubbar i en krämig mix upptar den främre delen av scenen; sedan är det lager efter lager av intryck: viol, exotiska kryddor, och mineralitet. I munnen har vi ett vin som angriper mjukt men fyller på med sitt "sav" (min spontanöversättning från franskan "sève" = den mustiga känslan i ett vin): kroppen breder ut sig i vågor, medan de perfekt mogna tanninerna knyter varje liten knut som ger vinet sin finlemmade täthet. Sagolikt elegant är det. Ännu ungt, producenten själv rekommenderar att dricka det från sitt tredje år (från 2018); jag hade en flaska stående i mitt kylskåp i över en vecka och vinet blev bara bättre och bättre. Tipset är: drick en flaska redan nu (utan att tveka, efter 1-2 timmars karaffering), spara resten till senare. Beräknad topp ca 2018-2020, kan lagras t om 2023. Servera vid ca 14-15°C till svensk gastronomi, t ex Wallenbergare med ärtor och krämig potatispuré, Biff à la Lindström; andra tips är vildfågel, t ex fylld duva med svamp, hjortkotletter med fikon och ungsrostade grönsaker, eller en fransk klassiker som Côte de Boeuf med hemlagad pommes frites, och naturligtvis ostar: Brie, Camembert, Epoisses. Stor bredd här!